En elegi för alla vägar som vi inte vandrat än. För en tid som bara går och aldrig kommer igen

Ja var ska man börja...
Mycket på gång, slagit massa rekord på SATS, sälj, PT och jag BADAR i jobb Bokstavligen... men det är en bra sak. Just nu så lägger jag mitt schema själv, alla jobb är extra och jag pusslar ihop allt själv - det var ju så jag ville ha det också... funderar fortfarande kring eget, hälsoföretag... massage, PT, kost, mental träning... ja inte vet jag :) Känns som något jag kan ta tag i när jag vet lite mer... just nu vet jag ingenting. Kärlek, denna kärleken?!
Önskar jag fick vara delaktig i hans liv iaf, veta hur man mår... kunna prata med varandra.
Jag har insett att under dessa dagar att vi kommer få svårare och svårare att hitta tillbaka om tiden bara få gå. Hoppas han själv inser det snart också och vill träffas, eller iaf prata... några sms. Vad som, lite kontakt. Allt jag vill ha... sen får tiden visa var vi hamnar, man kan inte bara bestämma. Man lär ses och känna efter.
-
Annars så går träningen framåt, jag har sånt konstigt mat sug - kanske äter för lite... eller så är jag bara knäpp!
Syrran har lite mål med 2011, fundera på om jag själv ska ha det. Tål att tänkas på :) Allt blir bättre om man vet, om man sätter upp mål. Så är det, det jag jobbar med hela dagarna ju!
-
Fick in alla lönerna för December, tyckte inte jag jobbade så mycket men tydligen så gjorde jag det. Fick en bra slant av alla 3 av 4 jobben, den 4e stod det Lön 0kr... hahaha bra där eventföretaget... men det är lätt löst iaf.
-
Just ja, i söndags var jag, christoffer och paul till Mora och klättrade, var skit skoj! Ska börja igen, kommer åka ner på söndagar nu är det sagt. vi åker tillsammans liksom... hoppas alla vill bara så kör vi en gång i månaden var. Blev knasig efter klättringen bara... hjärnan spelar spratt och jag var sååååå nära att skriva ett sms till M att snart kommer jag hem så ta fram kvällsfika(IDIOT) men vill man varken lämna mannen eller hemmet så är det tydligen inte lätt att dela på verkligheten och viljan.
Hoppas allt dessa löser sig snart.
-
Adde, ja herregud vännen, imorgon har det gått 3 år. Helt sjukt, tiden den går. Du hade varit stolt över mig nu... jag lever, jag mår "bra", älskar mitt jobb och du hade gjort det med... mitt hjärta är helt, den där delen som bara försvann är tillbaka. M har gjort mig hel. Du finns kvar, tro mig, i minne och hjärtat har du alltid en plats.
Imorgon... ja, många som minns, många som kommer vara ledsna, jag också säkert, kommer låta tårarna falla om det behövs :) Du är underbar vännen, hoppas du har det bra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0