I was thinking about you

konstigt hur man kan känna sig ensam när man är med massa människor. fast som sagt - dom vet ingenting. och det var mitt val

Kom hem från Fäbo. film men jag åkte innan den var slut, är så trött och känner att jag behöver skriva av mig. Längtar till bloggen (låter nördigt och larvigt men ja, så är det... ) vilket jag inte gjort sedan jag kommit upp hit för jag mått så bra och flyttat allt åt sidan... Missförstå mig inte nu, jag har haft ett jätte bra dygn med alla i Idre men det är så att andra känslor som man lagt åt sidan kanske kryper upp lite igen. andreas saknas jämt men ibland blir det svårt att hantera och vart vänder man sig nu?

Ny vecka, nya tag men jag känner att det börjar dra ihop sig, Uppsala sista helgen i Mars - andreas födelsedag!  Kompisar på besök 20-22 mars, Dennis kanske kommer på fredag = Utgång! Och veckan på Spa kommer nog bara rulla på som vanligt. separationsångest är nog igång tror jag, bara 2,5 vecka kvar... galet!
Träning träning träning... det börjar bli vår och mina morgonrutiner ska igång igen!
Harrys imon - det är galet jag går ut tisdag, torsdag, fredag, lördag, söndag... låter det som mig kanske?

Dax att sova men jag berättade aldrig här om min dröm i fredags, om andreas. - den var tuff det var ett tag sedan han var med så här så jag kommer ihåg. Det är skrämmande hur han försöker övertala mig att "jag är inte död, jag finns här" grubblat på det så mycket, men på ett sätt är det sant, hans närvaro finns här. Åh sånn saknad, ibland förstår jag inte vad som hänt det senaste året, vad som man faktiskt har gått igenom och överlevt - det verkar helt galet! Och när man vaknar upp ur en så stark dröm vet man inte vad som är sant längre....
Och minnet är så starkt, för i drömmen kände jag hans doft, hans arbetar händer, hans sträva hår och skrattet - det kan man så väl!! bara genom att återberätta nu gör jag migsjälv ledsen - jag är för trött för dethär nu. Ska gå och sova...


några viktiga saker som vi sa igår mellan vinglasen
*det är viktigt att tänka posetivt och lära sig leva
* allt i livet är inte rättvist men det är ingen anledning att någonsin ge upp
* vi har alla olika förutsättningar - men alla mål är inte lika heller

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0