back to were it all started
Imorgon blir det Alunda, ska ringa några samtal bara.
Idag har varit en bra dag, träffat människor jag längtat efter. Lagat mat med Lina och Dennis. :) blev bra tillslut fast jag glömde pajen i ugnen... hände så mycket på en och samma gång.
Saknas bara en person, men ack så viktig person...
Nån dag, snart så står vi där igen, tänk vilken känsla, känn efter och tänk vad underbart och fantastiskt.
Har lite saker att uträtt först bara, ganska mycket tror jag - medgångar och motgångar.
På ett hörn är du jämt med ska du veta, platsen i hjärtat kommer du alltid ha. Åh min vän... så konstigt allt blivit.
gonatt nu, sov gott
en för alla, alla för dig
Aromaterapi, hela världen snurrar... massa dofter nu vill jag lova. jätte go massage fick jag också, det var så skönt.
Solen skiner, sommaren är påväg nu, längtad...
Imorgon åker vi till Strömstad Spa och gottar oss hela dagen, sedan blir det en natt i Karlstad för att klockan sex på morgonen på torsdag äntligen åka till Uppsala. Och där blir jag till på måndag. Underbart.
Ska träffa alla goda, fina människor - kommer se alla, men inte Adde, det är konstigt, han ringer inte och vill ha bekräftat 100gr exakt när jag kommer. Och inga konstiga meddelanden som man inte förstår alls... "du är det bästa som finns" Nej usch vad jag saknar dig - tillsammans med en massa människor, att jag älska dig det visste du, men vet du hur många fler som gör det vännen.... jag hoppas det av hela mitt hjärta iallafall.
Tatueringen är klar nu, ska bara se vart jag ska göra den... eller om en kompis gör den - men den blir av.
Njut av livet, det kan ta slut när man minst anar det, och om det gör det hoppas jag bara att jag hunnit leva en stund som du gjorde! Ditt liv var inget slöseri, du hann ge mer än många människor hinner göra på ett 80årigt liv.
Flera fina år med dej och ett hål i mitt hjärta men jag skulle aldrig göra nått annorlunda- så mycket betyder du för mig!
livets bubbla
Men jag har blivit bra på att dölja allt nu, ingen som ser, förut var man så ledsen att man inte klarade att vara glad.
Idag är jag glad, skrattar osv... att säga att jag är lycklig är en lögn. Jag biter ordagrant ihop för att klara dagen ibland, käkarna är svullna och krampar på kvällarna - men det är inte synd om mig, tänk på Andeas en sekund så skiter man i allt. Klasskamraterna säger att det är annorlunda, och att de tycker att jag kommer till skolan och gör det jag ska och går sen.. så var jag inte förut.
Nu är det inte långt kvar tills jag är i Uppsala, och det verkar som att det ska bli högsommar värme. Låter underbart. . .
Men innan dess ska det bli Aroma massage, och en tur ner till Strömstad Spa med klassen och njuta.
Igår låg jag i solen i kanske sex timmar och pluggade... kanske därför jag fryser så förbannat idag, lite bränd kanske fast jag inte är röd, kräfta som jag är !
Allt för Adde, det ska gå så är det bara! men jag saknar dig så jag finner inte ord vännen
fullt ös medvetslös - vi mot alla
Jag tar på mig för mycket saker och hinner knappt med hälften IGEN!"
plugg plugg plugg. därför jag inte hinner blogga och det är inte bra - för min egen skull iallafall även om studierna är väldigt viktiga, så betyder det att jag inte får ur mig allt jag tänker. Även om det är väldigt lika hela tiden... Andreas, varför, sorgen, familjen, uppsala, skolan, livet som är kvar och alla förändringar...
Mina godis bit för att jag stannar i skolan och kämpar blir att åka till USA i maj nästa år direkt efter jag är klar här, ska åka till Daiya och Boulder, CO. En människa som jag saknar, min kompis på 40+, aldrig tappat kontaken med henne, hon är så great!
Idag har jag pluggat, sitter i skolan jag och en klasskamrat har gått igenom en beställning av produkter, bara det att det tar tid! Sen snart måste jag hem och hinna ladda om, för det är jobb som gäller ikväll, ibland är det bra att vara jag, får jobb erbjudanden utan att söka; ska gästbartendra ikväll på säsongs öppning av - jag vet inte ens vad det är?! en krog tror jag.
Nästa veckan klockan 12 på torsdag är jag i Uppsala, äntligen, räknar ner minutrarna. . .
Älskade Andreas, saknar dig så mycket går inte att förklara.. vill bara få ringa, frustrerande att det ska vara så svårt. om man bara kunde ta tillbaks. Och av mina nästan åtta tusen levande dagar så finns de en jdag ag hatar som gjorde allt till en levande mardröm. Idag är det väl 17 veckor sedan, hur konstigt är inte det - så länge utan Andreas... förstår inte hur jag klarat det, men det har jag, och ni som läser dethär också. Så vi ska klara mer för det är vi skyldiga Adde! Mitt guldkorn - kommer och hälsar på dig nästa vecka. Forever in my heart!
kan drömmen få vara för alltid
tur att andningen ej är viljestyrd
annars hade det stannat för länge sedan
tur att hjärtat fortsätter slå
och att det inte går sönder
även fast det känns som att det har brustit
allt balanserar på de tunnaste trådarna
så fina att man inte ser dem
akta så de inte går av
river upp såren som sakta men säkert läker
varför är man så skör?
och
hur kan jag vara så stark?
jag står upp, rak i ryggen
mina ögon skådar dock en nya ting
hoppas det finns mer än vad jag ser
hoppas det finns mer bortom allt
mer än var känslorna är
hoppas allt förenas sen
som en sluten cirkel
och där har alla en plats
där finner man meningen igen
hoppas jag får komma dit
där tror jag Andreas är
i en värld full av liv, kärlek och lycka
Hör du mig?
sänder tanker och min kärlek till dig
säg mig hur ska det gå?
kan någon säga mig varför allt kommit till dethär....
Jag ska göra mitt bästa av allt, mer kan jag inte göra.
Och du, du är forthoppningsvis lika stolt.
Varje vind rör vid min själ,
varje solstråle vämer rätt igenom
Love Lífe Laugh
I min dröm inatt så sa jag över telefon till dig "kommer du snart?" och du skrattade och sa, "ja jag kommer fortare än du tror"...
du och jag, ett hjärta som slår för två
När jag vaknar, när jag somnar, påväg till skolan, påväg hem från skolan, i bilen, när jag hör dom där låtarna, när solen skiner eller regnet faller, på gymmet eller i löparspåret... ni vet vad jag menar, allt påminnner, alla tankar när man inte har något att fokusera på går till Andreas.
Jag har bestämt mig, jag ska klara the provet som görs den 9-11 juni iår - finns ingen ursäkt att inte klara det, bara jag som sätter stopp och bestämmer något sånt. Jag vet vad du vill, vad du förväntar dig. Du sa att jag skulle börja plugga redan i januari, hade varit en ide kanske så hade det inte varit så mycket nu. . .
Vet inte vad det är längre, jag varken kan eller vill skylla på dig. Även fast jag blir arg och ledsen stup i ett. Det är inte ditt fel, inte med flit, du kunde ju inte veta att det skulle ta slut den dagen, den dagen för 16 veckor sedan... Herregud 16 veckor sedan... Fortfarande så overkligt, vad har hänt?
Tårarma kommer ibland, och det kommer inte förrän till helgerna numera, dom är väl också mitt val, mitt fel, inte ditt... även om dom är för dig.... tänker saknar och älskar
Jag vet att du är ivirig, saker som du vill berätta, jag lyssnar och försöker förstå...
Skulle vara bra med våran tid nu - den som ingen kunde ta ifrån oss. ingen kunde komma emellan. Jag tyckte du tog i lite väl ibland men du sa att det var viktigt, vi behövde våran ensamtid.
Jag vill att du kommer tillbaka; jag letar överallt... efter svar och de minsta tecken att du är okay. Ingenting är lätt längre, jag är så förvirrad, vet inte ens vad jag tänker längre och orka känna efter hur man mår?. Vad är jag utan dig... inte samma jag
På ytan är alla glada att se en Jessica dom känner igen. På insidan ser ni inte, skulle ni titta för länge in i mina ögon tar jag bort blicken innan ni hinner se... det är så trasigt. Det sitter inte ihop längre. . . jag är rädd om mitt hjärta - det mår inge bra... försiktig, ärlig och ser till att de jag tycker om vet om det.
Känns som man håller ihop allt med små trådar och det får bära eller brista.
Helt sjukt hur stark man är, att man kan överleva något sånt här. Sidor jag inte visste att jag hade, överlevnad.
jävla lördagar
Jag klarar det här, jag måste bara få göra det på mitt sätt.
Svårt att tro det kanske, men den här westlife låten gick ganska mycket under veckan när jag var hos Adde i januari...
satt i sängen och kollade på när han sjöng och satt igång låten från början hela tiden... vad du saknas vännen
remembering to forget
Annars är det en fem dagars vecka i skolan och det är nästa vecka också, kommer vara hela slut när veckan är klar, tur att man bara ska vara kvar här och plugga över helgen.
Och så har jag naturligtvis skrivit något...
I miss what I though we would be
do you ever want to go back?
I remember when we were younger
and it was alot easier then
would you do it differently?
I know I would appreciated life more, but
I think we have to go through all that stuff
to get to the places we wanna be
when your young
you think nothing could hurt you
it's like being invisible
your whole life is ahead of you
big plans, big plans
you find your perfect match
the one that completes you
but as you ge older
you realize it's not always that easy
and it's not until the end of your life
what you realize that the plans you made
were simple plans
because in the end
when you look back
insted of forward
you want to belief that you made the most of life
you want to belief that your leaving something good behind
you want it all to have matter
tack för en god natt sömn
jag kan inte leva utan dig
det är en underbar person som alltid tror på vad du vill berätta.
En vän är en helgedom som alltid finns.
En vän vill alltid hålla dig i handen och stöta dig genom livet.
En vän är en av dom finaste sakerna du kan ha,
och en av dom bästa sakerna du kan få.
En äkta vän känns långt in i hjärtat,
för den har alltid en dörr öppen.
Hur många gånger har man inte sagt det "jag kan inte leva utan dig".... jag trodde inte jag skulle kunna leva utan Andreas, men det gör jag ju, jag är här... fast lever jag? gör jag verkligen det egentligen? Tror jag lever, men inte som jag gjorde förut, innan 26 januari... inget är som då. Skrämmande vore kanske om man var som innan, fast det är en omöjlighet för mig, Andreas betyder så mycket för mig, vem jag är och vem jag vill vara.... det gör du fortfarande. Och därför jag måste leva igen!!!!!
Jag börjar få problem att säga "det" vad som har hänt, ni vet orden som man hoppar över och säger istället "då" "efter du vet". Fast så var det ju inte för inte allt för länge sedan, då sa jag orden rätt ut men förstod nog inte innebörden av "det".
"det som har hänt"....
Vinst i körslaget, grattis alla det gjorde ni skit bra måste jag säga!!
Helgen har varit mycket SOL, en flaska vin, pratat med gamla vänner, vilket jag tyckte var väldigt trevligt faktiskt. Sedan har jag jobbat på spat firat min syster. ätit massa tårta, satt vid en eld några minuter igår och tränat. Nu sitter jag och äntligen skriver lite skolarbete, kommit upp i tio sidor nu, bara lika mycket kvar ungefär.
Borde försöka komma ner till Sunne ganska tidigt, för det är fem dagar skola jag har framför mig. Fem viktiga dagar för det behöver gå upp flera ljus för mig den här veckan när det gäller anatomin för certiferingen i klassisk massage. Har suttit och skrivit ner alla kroppens muskler, fästen, ursprung och funktion på latin såklart! nu ska dom in i huvudet för all framtid bara!
Tog en 10 minters paus för att skriva här, nu blir det mer anatomi arbete.
"-jag har väldens bästa tjejkompis kommer
aldrig hitta en lika bra flickvän..."
förlåt mig - men jag behöver dig
Jag har pluggat idag, handlat med min syster lite allt möjligt för henne fest imorgon. 20 år fyller hon, tänk förra året när Andreas fyllde 20år. glad att det filmades och tog kort den dagen, gud va kul vi hade..Glad att jag inte åkte in till stan under dagen, men Andreas blev jätte ledsen när jag sa att jag inte ville vara med på hela släkt grejen, var bara jag av vännerna som var där då. Andreas sa "du är ju min familj" :) sprang och små söp hela dagen och Andreas hällde upp Mintu åt mig emellanåt. Vilken lycklig kille!
i alla fall... ska ut och gå med hunden, plugga lite till sen fixa med lite saker. För jag ska hinna med att jobba imorgon på spat, så jag måste åka in idag och lära mig hur deras kurbad fungerar och lika bra att ta ett bad samtidigt tyckte dom.
Sen blir det fest, massa gamla jobbarkompisar från tomteland. Lite nervös som vanligt, känner mig så folkskygg så det är inte klokt.
Men bäst att sätta fart nu - ska hinna laga mat idag också. Thai kyckling med curry och ris. hemskt gott är det!!
allitd älskad och
skapad för att
uppnå stora ting"
min älskade vän
i en annan värld
haft en väldigt konstig natt... somnade snabbt och lätt som vanligt igår kväll.... sen vaknade jag inatt - då var det mörkt ute men solen var påväg att kika fram så runt fyra snåret. Jag vaknade av att jag hade armen utsträckt framför mig och jag satt mig upp samtidgt som jag vaknade och det enda jag sa var "andreas". Kände som det lög ur min mun och inte med flit, inte medvetet. I mitt ansikte kunde jag känna att jag hade gråtit. Och jag hade en orolig känsla i magen och tryck över bröstet, min andra hand var det nästan blodstopp i.
Och jag var helt säker på att jag inte var ensam i rummet... jag var inte rädd, men inte lugn heller, hjärtat slog som om jag hade varit ute och sprungit... jag såg ingen i rummet
Bilder började rullar runt i huvudet på mig, bilen- krasch - ljudet av en helikopter- kroppen - kistan - unan- andreas skratt - alunda - lägenheten- en kram - gravplatsen- vårat sista hejdå, och så höll det på ett tag.
Jag somnade om, men det var nog bara några få minuter sedan vaknade jag igen. Fortfarande orolig men jag var lugn och trött i kroppen, plusen hade lugnat ner sig....
Sen kunde jag självklart inte somna om, kikade ut genom fönstrena och övervägde nästa att gå ut och ta en promenad men kändes lite konstigt halv fem på morgonen. Så jag stannade i sängen och kollade på tv... nu sitter jag i skolan en halv timme före alla andra för jag har varit klar sedan några timmar tillbaka. Det var en väldigt vacker morgon ute, kommer bli en till solig dag i Sunne.
Underligt, konstigt och oförklarligt allt var, kommer inte ihåg att jag har drömt något - vilket jag säkert har gjort eftersom jag reagerade så starkt. Kan inte berätta allt som hände inatt när jag vaknade för jag vet inte hur jag ska beskriva och det känns väldigt märkligt. Eller är det något Andreas vill säga?? Jag är vaken säga att jag är rädd eller speciellt ledsen just nu, bara orolig - det känns som att det har hänt något? ja det har det ju - men något mer?
Jag brände mig i solen igår, jag har bond bränna och på lunchen ska jag gå hem och hämta bilen med alla grejer för det blir en Mora helg. Fira systers 20års dag och en reunionfest på fredag - och plugg, jag måste plugga.
Hoppas jag inte skrämmer er. . . det skrämmer inte mig så mycket - det är känslor- mina känslor och antar det kan bli såhär när man har och går igenom en sånn stor förlust som att förlora Adde. - Andreas du saknas och tankarna går till dig min vän!
forever in my heart
Vill tro att du inte har lämnat oss, egentligen borde man kanske släppa taget och kanske hoppas att du också gjort det. Att du fortsätter din väg framåt - vart du nu än är. . . Jag tro nog att du väntar, den Andreas jag känner sysselsätter sig men han väntar tålmodigt och än lite irriterad - men han väntar.
Gudarna ska veta att vi blivit prövade - ger oss en så fin människa som sedan hastigt rycks bort. Vi andra är alla här, ensam på andra sidan står våran kille, ensam i den bemärkelsen att dem han delade livet med fortfarande är kvar här. Tänk om det är bättre på andra sidan? tänk om han trivs bättre där än med oss?
Tur att Andreas inte har svårt att bemöta nya människor - kan se hur han redan blivit en favorit och är med i diverse saker. Och nu kan han spela fotboll igen - det värmer i mitt hjärta
"det är inte lätt att släppa taget om det man älskar mest" sa Adde när han berättade för mig att han tillslut tagit beslutet att hans egna karriär som fotbollsspelare var över - Det var ett ledset uttryck i min väns ansikte.
Jag önskar jag kunde få prata med dig, jag har lärt mig så mycket nya saker som jag vet att du hade gottat dig i. Shiatsu massagen hade du storm gillat. Men mest av allt vill jag bara höra med dig att allt är ok, och säga att jag saknar dig och tänker på dig. I ditt hjärta så vet jag att du redan vet. Precis som jag vet i mitt hjärta... Du finns där, tyst oftast men blickar in emellanåt. Önskar jag vore ännu mer mottaglig från andra sidan.
Vilken vacker ängel det finns nu
Nej! dethär är inte rättvist, usch så fel. Inte mot mig men mot dig Andreas....
Vad kan jag göra? leva vidare, leva är som en hyllning till dig, se till att göra något med livet.
Se till att inte ångra det som man gjorde igår - för den dagen kan vi inte göra om. Inte vara rädd för morgondagen för den vet jag inte vad den bjuder på än. Nuet är det jag kan inverka på, där lägger man fokusen...
Gud vad klok jag kan låta - tänk om man kunde lyssna på sig själv någon gång!
Jag saknar dom där blåa ögonen som ser rak igenom mig
Det finns saker som bara du visste om - de förblir begravda med dig älskade vännen.
every word we said was true
En gång
för inte allt för länge sedan
fanns det en värld med en framtid
full av drömmar och planer...
Kommer du ihåg samma saker som mig?
skratt, nyfikenhet, fart och liv
en eldsjäl som fortfarande brann
De drömmarna försvann
De planerna finner ingen mening längre
alla de långa vägar man trodde man skulle få upptäcka tillsammans
kommer aldrig bli gångna
Livet har vänt åt ett håll som är tomma vägar
vilsen i en korsning
Det kan vara svårt att finna inspiration och drivkraft
när framtiden är så obestämd
man har insett att livet inte är rättvist
Man sörjer och försöker finna mening
Men man kan inte prata eller tänka på dig
utan att le
oftast skratta återigen åt dina skämt och ideer
samtidigt som tårarna gör en påmind att du ej finns hos oss längre
En dag får man gå klart de vägar vi börjat på
får ta vid de drömmar man nu lägger åt sidan
Samtidigt som man går vidare
och lever klart ett liv på denna jord
så finns du alltid kvar inom oss
Vi tar ett steg framåt
för att hylla allt du är
ett till steg framåt - för att du vill se oss leva
ett steg bakåt - för de dagar man inte orkar
ett steg på samma ställe för att hitta mod
Ett steg framåt
för att komma närmare den dagen
då vi går sida vid sida
- Jag säger aldrig adjö - vi kommer ses igen
Trevlig helg!
2 maj 2008
"Du når mållinjen ett steg i taget, en dag i taget, med förståelsen att det kommer ta många steg och många dagar för att försäkra dig om att du når mållinjen först. Du når ditt mål ett steg i taget, fokuserad och ihärdig, ständigt i rörelse framåt" - Muhammad Ali
Bra sagt tycker jag.
Varit full fart hela dagen, är på Selma spa hela dagarna och lär mig Shiatsu massage.
Andreas - lärde mig dom där punkt grejerna du frågade om förut, synd att man inte får visa dig....
Helgen kommer bli massage och vila, förhoppningsvis kommer det sluta regna också någon gång så man kan få ta sköna promenader och smälta all massage och ny lärdom. Två arbeten att göra också, var av ett är lite brådis fick jag veta idag.
Vet ni vad jag vill. Jag vill tågluffa i Europa nästa sommar, läsa idrottspsykologi och kost på universitetet, bli personlig tränare och öppna ett spa i Öregrund.
tacksam varje dag, att jag fick ha en så fin vän som dig
stop, rewind or fast forward
jag är rädd... kan erkänna det. jag är rädd för ett liv utan dig. och det är egoistiska tankar, klara mig utan dina råd, ditt stöd, dina kramar, din passion och allt annat du bara är för mig - varje dag Andreas.
Allt är som en film, så snälla spola tillbaks och stoppa. Eller spola framåt någon gång. . .
saknar dig vännen, så mycket - jag vet inte vad jag ska säga längre. du fattas mig så
Maybe I'm amazed - Jem
