✫ Whatever it takes ✫

Sa att jag skulle lägga ut bilder igår osv, men igår va ingen bra dag, en mindre bra med andra ord. Idag är heller inte ok, försöker vända på det. Jag är bara ledsen hela tiden... tänker på Andreas hela tiden och varför det ska vara såhär... med andra ord saker som gått runt och runt och runt och har gjort det nu sen... sen olyckan. usch

Ur filmen Sex and the city - såg den igår, bra - värd att se men den berörde mig inte...
Men det här kärleksbrevet fastnade i tankarna....
Ludwig Van Beethoven - "Immortal beloved"
My thoughts goes out to you, my immortal beloved
I can live one wholly with you or not at all -
Be calm my life, my all. Only by calm concideration of
our exictense can we achieve our porpuse to live togther.
Oh continue to love me, never misjudge the most faithful
heart of your beloved.
Ever thine
Ever mine
Ever ours
(immortal betyder odödlig och beloved betyger älskade/älskling... för er som inte vet det)


Här är utsiktsbilderna iaf.... gick upp där igår igen med min mor och vovven, dom klarade inte hela vägen upp utan jag fick ta den sista biten själv - det känns idag i låren, ska cykla bort det senare ikväll...


Innan halvvägsuppe Uppe!

mot Mora mot bergen

Live life every day like it's gonna be your last

Andreas, du är oslagbar och alldeles för bra för att vara sann.^
~ En gång gick en ängel ibland oss, han fick oss alla att skratta och gråta. Ängeln lärd oss massa saker trots sin ringa ålder och han skapade ärlighet och mirakel gång på gång som nog ingen riktigt förstod. Han nådde oss på ett speciellt sätt som vi idag har svårt att sätta ord på med mer ord än ett "tack" och "han var speciell"...osjälviskt spred han sin glöd omkring oss, det är nu upp till oss att ta vara på den och leva vidare. Saknaden kommer alltid finnas där, tillsammans med minnerna och sorgen vi alla bär på... det finns mirakel och du är ett.