✫ Whatever it takes ✫

Blev lite förvånad över min egen reaktion idag. Och den var bra, framsteg för mig.
så här var det...
En vän i klassen berättade på tåget hem igen att en vän till henne dog för 3 månader sen i en bilolycka med en älg inblandad. Tragisk olycka där hennes kompis som körde bilen dog men vännerna i bilen överlevde utan skador helt.
Och jag satt där och såg att hon blev tårögd men höll tillbaka allt hon kunde, och annars har jag liksom inte haft något över riktigt för jag har haft så fullt upp med min egen sorg. Men nu såg jag henne och jag liksom vet vad hon går igenom, hon har precis kommit ur chocken och ska börja ta sig ann livet och alla konstiga frågor som hon ställer sig själv och livet i sig. Alla varför, alla hundradel av en sekunds skillnad och alla jag vill se, undra vad hon tänkte.... allt det här kan jag, jag har varit där och jag vet att man tänker konstiga saker och förvränger saker hela tiden. Allt är så rörigt och världen snurrar alldeles för fort för att man ska känna att man hinner med...
Ena sekunden önskar man med allt man är värd att personen ska komma tillbaka, en annan så skakar man på huvudet och inser att det är meninglöst men att de finns hos en i hjärtat och minnet ändå.
Jag blev ialla fall inte rädd för det hon sa, för jag vet, jag vet allt för väl. - tror förståelsen är viktig och jag är glad att hon sa det till mig, för utan mina vänner som ställde upp som varit i samma sitts så hade jag känt att jag var ensam; en mot hela världen. - även fast det är långt från verkligheten.
Det kändes ok att jag kunde säga, du får komma till mig och prata eller fråga något, vad som helst - när som helst. Jag klarade av att säga det och mena det fast det gjorde ont i hela mig att prata om det igen på detdär viset.
Framsteg för mig och Adde är nog glad för det tror jag. Som jag för övrigt drömde om inatt igen. Så då får jag en bra dag, är så nöjd när jag fått sett han och allt som händer i mina drömmars värld. Vad skulle jag göra utan den världen?!

Annars är skolan intressant nu, kost och näringslära tycker jag är så intressant och det utvecklas hela tiden. Även om några i klassen skakar på huvudet och bara tänker "allt jag äter är helt fel". Jag hade bäst poäng på ett test, ahahaha bäst i klassen. Men jag är ganska duktig när det gäller mat och hur man ska äta numera. Så jag behöver inte ändra någonting i min kost just nu om man ska utgå ifrån GI i alla fall.

Nej nu ska jag packa klart och sen gå ut och sedan till Elin och Linus för att fixa med en skiva och få äppelpaj med vaniljsås eller i mitt fall vaniljsås med äppelpaj, mums :)

Imorgon efter skolan kör jag hemåt Dalaskogarna och Mora.