drömmen om en ängel
Jag har drömt massor inatt.... vaknade upp en gång tidigare i drömmen och kommer ihåg att jag tänkte "snälla låt mig få komma ihåg allt dethär med Andreas när jag vaknar igen" - men såklart så gör jag inte det.
Måste skriva ner direkt för ju längre stund man är vaken, ju mer försvinner drömmen.
Det jag kommer ihåg är en stuga med flera andra personer i, och en kille som ville ta dig ifrån mig.... när du kom tillbaks till sängen och jag fick ligga på din arm igen så sa du något. Kommer inte ihåg vad men det var viktigt. Något som jag skulle komma ihåg. Sen pratade vi hela natten, vill så gärna komma ihåg, kommer ihåg känslan och kommer ihåg närheten - precis som alltid. Det blev en strid, ville vi ha dig kvar så fick vi lov att slåss allihopa -för din skull, för att du skulle överleva. Gud vad vi kämpade.
Jag kommer ihåg att vi vann, sedan minns jag inget mera. Vet inte om Adde fick stanna - eller jag vet ju att han inte fick stanna. . . vet inte ens varför jag inte ville somna om igen när jag vaknade - så jag fick veta slutet. Eller vad hände egentligen? så synd att man inte får komma ihåg allt, men då hade man kanske inte kunnat skilja på drömmen och verkligheten.
Är så tacksam att jag kan drömma om dig Andreas, och att det alltid är fina drömmar och du pratar alltid med mig, håller alltid om mig - allt är precis som det brukade vara. Vi bråkar tom ibland. Och jag är glad att du var hel i denhär drömmen Andreas, och nu såg du ut att ha fixat till dig igen. Annars har du varit både sliten, trasig och åldrats en hel del. Betyder det att du har accepterat att du är död nu?
Vad jag saknar dig mitt guldkorn...så orättvist och onödigt, du hade kunnat ge denhär världen så mycket mer.
du gav mig anledning att andas
ett skäl att leva
nu när du är borta
vem blir jag då
vill jag finnas till
i ett andetag försvann du
med ens var du borta
hann inte säga farväl
inte hålla din hand
när jag pratar med dig
hör du mig då
du finns inom mig
i mitt hjärta och själ
tänker ofta på dig
önskar du skulle vara här
här hos mig
Måste skriva ner direkt för ju längre stund man är vaken, ju mer försvinner drömmen.
Det jag kommer ihåg är en stuga med flera andra personer i, och en kille som ville ta dig ifrån mig.... när du kom tillbaks till sängen och jag fick ligga på din arm igen så sa du något. Kommer inte ihåg vad men det var viktigt. Något som jag skulle komma ihåg. Sen pratade vi hela natten, vill så gärna komma ihåg, kommer ihåg känslan och kommer ihåg närheten - precis som alltid. Det blev en strid, ville vi ha dig kvar så fick vi lov att slåss allihopa -för din skull, för att du skulle överleva. Gud vad vi kämpade.
Jag kommer ihåg att vi vann, sedan minns jag inget mera. Vet inte om Adde fick stanna - eller jag vet ju att han inte fick stanna. . . vet inte ens varför jag inte ville somna om igen när jag vaknade - så jag fick veta slutet. Eller vad hände egentligen? så synd att man inte får komma ihåg allt, men då hade man kanske inte kunnat skilja på drömmen och verkligheten.
Är så tacksam att jag kan drömma om dig Andreas, och att det alltid är fina drömmar och du pratar alltid med mig, håller alltid om mig - allt är precis som det brukade vara. Vi bråkar tom ibland. Och jag är glad att du var hel i denhär drömmen Andreas, och nu såg du ut att ha fixat till dig igen. Annars har du varit både sliten, trasig och åldrats en hel del. Betyder det att du har accepterat att du är död nu?
Vad jag saknar dig mitt guldkorn...så orättvist och onödigt, du hade kunnat ge denhär världen så mycket mer.
du gav mig anledning att andas
ett skäl att leva
nu när du är borta
vem blir jag då
vill jag finnas till
i ett andetag försvann du
med ens var du borta
hann inte säga farväl
inte hålla din hand
när jag pratar med dig
hör du mig då
rör du vid min kind
när jag är ledsen du finns inom mig
i mitt hjärta och själ
tänker ofta på dig
önskar du skulle vara här
här hos mig
Vila I Frid Andreas, saknaden är enorm
Kommentarer
Trackback
