man vet inte vad man har förrän man har förlorat det

nu skriver jag här... och hoppas att ingen läser!!!
Hur dumt låter inte det liksom...
men måste få det ur mig...
min kropp börjar rasa... mellanblödningar, magen spökar, ont överallt, inflammation i armen, huvudet segt... tankarna okontrollerbara...Kan inte sköta mitt jobb!
och mår bara skit!
spelar upp massa konstiga scenarier om och om... tänker på förr och allt som var bra! Att jag inte såg hur bra jag hade det - och hemskt det blev när jag insåg att det är inte kvar längre. Hemsk känsla, olycklig och jobbigt!
hoppas vi kan ses snart och reda ut, svårt att vara på ett ställe och han på ett annat.
annars lär jag åka hem en extra vända, bara för att få allt på rätt håll igen.
Jag fattar inte vad som händer med mig.... okontrollerbar och vet ingenting.
Jag är bara ledsen och desperat känns det som!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0