it's better to have loved and lost than never loved at all...

http://singelpappa.blogg.se

livet är så konstigt och varför gör... eller varför blir det så konstigt för många.
Har aldrig tyckt att jag varit utsatt direkt, utan ok, det har varit mycket tufft men ja, det är livets gång antar jag som ändå blivit van efter alla bortgångar och bråk och olika tradgedier... men som mamma sa "jessica har gått igenom lite för mycket de senaste åren" finns så många i min ålder som aldrig haft sorg... jag börjar bli expert snart, och min kropp har sagt ifrån i många år, stressmage sedan jag var 17år och på gränsen till utbränd. Varför då kan man undra.
Jag tänker alltid att det finns andra som har det värre... vilket det finns, men på andra sätt; finns så mycket olika sorger och tradgedier... nu menar jag inte bara Andreas bortgång utan de andra begravningarna jag varit på och de som jag aldrig åkte på för det blev för mycket. Alla sjukdomar och framförallt bråk som tär på en väldigt psykiskt.
Varför blir det så mycket för endel och lite för andra? vem är det som fördelar egentligen???

jag skulle inte skriva något mera idag tänkte jag, men så såg jag singelpappans blogg och kände att det jag tänkt på den senaste veckan ganska mycket kunde jag sätta ord på.
nu ska jag sova. God Natt

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0