kan drömmen få vara för alltid

jag andas i ett tomrum ibland
tur att andningen ej är viljestyrd
annars hade det stannat för länge sedan
tur att hjärtat fortsätter slå
och att det inte går sönder
även fast det känns som att det har brustit
allt balanserar på de tunnaste trådarna
så fina att man inte ser dem
akta så de inte går av
river upp såren som sakta men säkert läker
varför är man så skör?
och
hur kan jag vara så stark?
jag står upp, rak i ryggen
mina ögon skådar dock en nya ting

hoppas det finns mer än vad jag ser
hoppas det finns mer bortom allt
mer än var känslorna är
hoppas allt förenas sen
som en sluten cirkel
och där har alla en plats
där finner man meningen igen
hoppas jag får komma dit
där tror jag Andreas är
i en värld full av liv, kärlek och lycka

Hör du mig?
sänder tanker och min kärlek till dig
säg mig hur ska det gå?
kan någon säga mig varför allt kommit till dethär....

Jag ska göra mitt bästa av allt, mer kan jag inte göra.
Och du, du är forthoppningsvis lika stolt.

Varje vind rör vid min själ,
varje solstråle vämer rätt igenom

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0